Fiskar, mollusker och duckface!

Då var alltså fiskmomentet igång för fullt, Björn inledde dagen med en föreläsning och var lika entusiastisk som alltid. Vet inte om det var någon miss i planeringen eller om fiskleveranserna alltid är sena, men fisken kom inte förens till lunch. Det var en uppsjö av olika fisksorter som anlände, men även kungskrabba, blåmusslor, hjärtmusslor och ostron.

 
Helle-flundra


Go-torsk’n


Dödsfisk med kaospigg!


Stenbit!

Det spelade inte så superstor roll då en av sakerna jag hade planerat för dagen var en variant på Dahlgrens kycklingkrocketter med stekt röding istället för grillad kyckling. Bagger kläckte den eminenta idén att vi skulle ha fänkål i också, självklart blev det smörkonfiterad sådan. Så samtidigt som konfiten låg i Ronern och surrade så tillverkades två versioner av tidernas kanske stabbigaste béchamel, sorterna var olika i den bemärkelsen att den ena reddes av med en blond roux och den andra med en beurre manié, den med rouxn var klart bättre, eller bättre i det avseendet att den hade större karaktär.


Ja, jag älskar cirkulatorn! 


Tapetklister någon?

Fänkål och lök fick gå på 70 grader i 4-5 ish timmar, typ ungefär kanske eller däromkring. Smöret togs tillvara för att maximera smakbilden vid stekning av rödingen, allting mosades sedan ihop och ska i morgon paneras och friteras.


Stekt röding är för vansinnigt gott. 

Grabbarna grus kom på idén att göra ett recept ur Det naturliga köket, nämligen ostron on the rocks. Det hela går ut på att man tar spadet ur ostronen och kokar en 1-2-3 lag på vätskan och tillsätter gelatin, sedan täcker man blancherade ostorn i gelen. Nu är ju ostron kanske bland det äckligaste som finns, men jag åt ett ändå. Ja, alltså, det var ju inte gott, men det var mycket bättre än vad ett naturellt ostron är. Anledningen till att jag överhuvudtaget åt ett var att jag ojade mig över hur äckligt det var med ostron, vilket så klart uppfattades av chef Björn, som gjorde det rätta och frågade om jag smakat. Där vart man satt på pottan direkt, ord och inga visor. Tänk om ostron kunde vara lika goda som dom ser ut, då hade vi kunnat snacka.


Jag tycker dom är fina! 


Nästan som att stöpa ljus.


Vispad gele ser ut som en snorloska. 

Och som grädde på moset så bjuder jag dagens outfit-ish, jag fick berättat för mig att man måste ju ha helkroppsbild ju! Doh! Fashionabel hatt och en prima Segers kockrock, i finaste polyster och bomull.


Quack! 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>